Jag älskar den där lilla Berts dagbok-känsla jag får av vissa. Den där oskuldens tid när allt var så enkelt. Och så gjorde vi det och så gick vi hit och sen var det det som hände och då var dagen slut och jag somnade. För nånstans vill jag också vara där. När det var enkelt och okomplicerat och hela dagen kunde handla om att man cyklade hem till en kompis och fick en piggelin. Jag kanske bara föredrar att se mig själv så. Trogna vanan, att vara den oskyldiga. Trots att jag återigen gång på gång bevisar motsatsen. Fina flickor. Finns de överhuvudtaget längre?

När går man från fin flicka till inte så fin flicka? Är det efter x antal sexpartners, efter x antal one night stand, är det om man hånglar när man har lust, för att man har sex med olika personer under en kort tidsperiod, är det för att man har sex på första dejten eller vad? Jag tänker go for it. Kanske vara säker, inte leka med någons känslor och göra det som man själv tycker känns rätt och skönt. Hur kul kan det vara att vara en fin flicka jämt?