Nu känner jag mig riktigt missnöjd med mig själv.
Jag har inte gjort något vettigt alls idag. Usch. Jag hatar såna dagar. Det får mig att hata mig själv. Jag blir så himla uttråkad och sur och ledsen.
Men samtidigt gör jag inget åt det. Jag orkar inte.

Tror jag har energi och lite livsglädje ikväll. Vill göra saker. Vill slappna av. Family Guy är ett rätt dåligt program ibland, men ibland är det skönt att bara få sitta och störa sig på någonting.
Och det är alltid härligt att se Två och en halv män. Man känner ju igen sig i delar och bitar sådär. Man har ju både Alan och Charlie i sig så att säga...
Annars så vill jag sitta och gå igenom sidor på internet och sitta och fundera.
Musik är ibland det enda som hjälper då det enda man vill är att hoppa från en bro...

Förr hatade jag söndagarna, men nu har jag börjat gilla dom igen. Går ju till och med köra gamla pc-spel på datorn! Och ladda hem vilken film man vill, tack vare bredband! Jippi!

Nu snart börjar Blåsningen. Sen ska jag titta på I en annan del av Köping. Kanske därför jag också gillar söndagar?

Nä, ska någonting bli gjort så får man lämna blogg.se för den här gången.

xoxo

Riktigt grym film måste jag säga. Svenska filmer brukar oftast vara dåliga, men denna film var rätt gripande.
Blev helt såld på JW (han i mitten). En riktigt hunk det där enligt mig! :)

I natt drömde jag om något som fick mig att sakna honom. När jag vaknade kändes allt tomt och förjävligt. Börjar nästan grina nu när jag försöker skriva det här. Mitt sätt att förtränga har varit hållbart fram tills nu, när drömmarna börjar komma. Jag måste orka det här, även fast jag egentligen inte gör det. Inte ens lite. Det är bara att svälja klumpen i halsen, sminka över de röda ögonen och försöka att SE glad ut. LE. För andras skull måste jag orka. För andras skull ska jag försöka att se levande ut. Även om insidan är död vissa dagar. Missförstå mig inte, jag är jätterädd för döden och jag vill inte dö. Nu ska jag försöka läsa så jag somnar någon gång. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte vill somna på hans arm i natt..

xoxo --- L

Klockan 08.30 var jag inne på Danderyds sjukhus för att genomföra en gastroskopi med sövning. Allt gick bra som tur va! Men herre min skapare vad seg man är nu efter narkosen.

Jag funderar kring varför man gifter sig. På riktigt, om man bortser från juridik och affärer (vilket är enda anledningen jag skulle kunna ens överväga giftermål), så ser jag ingen vits. Bevisa sin kärlek för varann? Nej det vet man väl ändå? Visst, det kan väl vara kul och fint.. men dyrt som fan!
Bevisa för andra? Why, ingen bryr sig förutom du och din partner.
Och varför ska jag behöva sitta i en kyrka och titta på när två människor lovar varandra trohet inför en präst?!


Såhär flummig var jag när jag precis vakande idag

JAG HAR KÖÖRKOORT NU! JAG ÄR BÄÄÄST I HELA VÄRLDEN!!!!!1 FAN VAD BRA JAG ÄR!
HIHIHIHIIIEIEIEIEIEHEIEHIF

STORT GRATTIS TILL MIG LINA! =D

Mmm dags att gå tillbaka till slaverijobbet, en ganska prestigefylld sådan, men bunden är man.. Men jag ser faktiskt fram emot det. Det ska bli kul och spännande! Usch en dag ska jag åka iväg, till solen, friheten och bara vara och aldrig titta tillbaka.. men inte just idag.. en annan dag.

Just nu sitter jag på upptåget. Jag ska åka till min pappa för på torsdag så har jag min uppkörning i Sandviken.
Jag hade velat skriva ett långt inlägg om något, men jag finner inte ord för tillfället.

Jag hatar drömmar. Antingen vill man stanna kvar där eller försvinna där ifrån. Det är jobbigt att bli påmind om gamla känslor, passerade tider och önskade händelser som aldrig hände.
Jag kommer aldrig lyckas glömma!

Klockan är snart ett och jag gör chokladpudding mitt i natten!
Imorgon ska mamma väcka mig klockan nio för jag ska packa klart och göra mig iordning etc, sen åker jag till pappa klockan 12.50 och är framme 15.00.

Oj han drog ner byxorna på tvn så snoppen tittade fram. Tihihiiehehe.
Någon dag kanske jag har nåt intressant att skriva.. vem vet?

Jag vågar inte sova..

Jag längtar bort.
Jag längtar, men jag vet inte till någon speciell plats. Eller till alla platser utom denna.
Jag vill till rhodos, nice, provence, london, kalifornien. Eller bara till skåne, västervik eller växjö.
V-a-r-t-s-o-m-h-e-l-s-t. Känner alla som är 21 år såhär? Känner 21-åringarna i rhodos, nice, provence, london och kalifornien såhär? Och dom i växjö?
När jag får barn ska jag bo någonstans där man vill bo, där jag vill bo. Men kommer mina barn när dom är 21 år också dö inombords för att som bara vill sätta sig på ett tåg eller flygplan eller en båt eller rymdskepp bara för att komma bort? Kommer jag inte bort härifrån snart så sätter jag mig på en buss to nowhere. Eller anywhere. Vi får väl se vart den tar mig. Den får verkligen ta mig ÖVERALLT, förutom hem. Eller till kiruna, där känner jag inte att jag har särskilt mycket att göra. Jag skulle kunna köpa mig ett litet hus, skaffa jobb och ett nytt liv.
Tack och hej leverpastej.

Det skrämmer mig att jag har glömt saker som jag aldrig räknade med att glömma, eller komma ihåg. Vardagshändelser som hände för flera år sedan är borta ur mitt huvud nu. Att glömma oviktiga händelser skrämmer mig, och det är fullkomligt meningslöst eftersom jag inte får ut något av att minnas allt. Hela den här dagen har påmint mig om förut. I dag tänkte jag på att jag borde uppskatta mina vänner mer. Eller tänka på att jag faktiskt har dem, och inte glömma bort relationer i allt mörker.

Märkligt nog så har jag känt mig gladare i dag än vad jag har gjort på flera månader. Är det inte helt underbart? Jag har ingen aning om varför, det bara är så.
Det känns som att vissa saker börja vända och bli till det bättre.
Det kanske trots allt är min tur nu att ha lite tur på denna jord.
Saker ordnar upp sig, jag har en familj som är den bästa!
...Och vad gäller pojkvän, ptja, så länge det inte finns något vettigt pojkväns-material i detta land så får jag väl vänta och se.
Jag tycker om kärleken, men kärleken tycker inte om mig. För den får alltid mig att göra fel saker..