Det stormar i mitt känsloliv, det stormar i mitt yrkesliv och rent fysiskt är jag så trött..

Skulle egentligen behöva åka långt bort från ALLT, sortera bland mina känslor och VILA.. Men mitt arbete kräver min närvaro (kan inte slita mig..) och likaså min familj.
Drömde härliga drömmar inatt! Är detta en livskris eller ska jag bara njuta? Vet snart inte varken ut eller in. Längtar, saknar.. så det gör ont.. klarar inte denna situation så länge till. Tror att en lösning borde komma snarast.. men hur ska de gå till..?
Ni fattar nog inte vad jag snackar om.. men jag tänker inte skriva mer än såhär. Mina närmaste vet vad jag pratar om!

Många kluvna kramar och kyssar!

// Lina Andrea Ida Rosén